Newcastle – Bournemouth 1-1

Äntligen match igen efter att drottningen lämnat jordelivet.
Det var en tagen publik som visade sin respekt och som dessutom fick prova lungorna med den nya varianten av nationalsången.


Matchen då? Ja, första halvlek liknade en avslagen öl till stora delar.
Kieran Trippier hade en frispark i stolpen annars dröjde det till slutet innan Newcastle vaskade fram en trippelchans men Neto i Bournemouth gör det fantastiskt bra och har även stolpen med sig, tyvärr.
Bournemouth känns inte alls som det Bournemouth man lärt känna, vilket inte är så konstigt med tanke på att hjärnan i det Bournemouth är Eddie Howe.
Jag tänker inte försöka försköna första halvlek mer, jag noterade mannen vid bordet intill som nickade till. Det kändes ändå befogat, även om jag misstänker att han drack för många öl.

Andra halvlek, tempot höjs en aning och det dröjde inte länge innan det faktiskt gav utdelning, i fel mål. Philip Billing med en stark säsong i Championship i ryggen kunde på hockeyvis styra in ett flackt inspel. Det kändes ju bra onödigt, men det kanske var det som behövdes för att hemmalaget skulle vakna?

Knappt hade man hunnit svära färdigt innan Kieran Trippier ropar på straff och efter en VAR granskning som kändes ofantligt lång så tog Craig Pawson ett korrekt beslut och tilldelade hemmalaget en straffspark.
Isak, Solnasonen tog till vara på den på bästa sätt och skickade Neto åt ena hållet och bollen åt det andra. Det var kvitterat!
Newcastle försöker skruva upp tempot ytterligare men Bournemouth med sisådär 10 man i eget straffområde blir en väldigt svår nöt att knäcka.
Sydkustlaget stänger ytorna och stångar bort den där stackars bollen så fort den kommer i närheten av eget straffområde, och dom gör det väldigt bra.
Newcastle hittar inte fram och matchen tickar iväg till ett oavgjort resultat.
Matchrapporten kan tyckas vara något slät och intetsägande, precis som matchen. Det blev inte roligare än såhär.

Motm.
Jag har ju av något outgrundlig anledning gett mig själv i uppgift att ta fram den mest framstående liraren. Isak sätter sin straff, men var annars ganska ensam. Bruno som var tillbaka idag efter sin skada kom kanske inte riktigt in i matchen. Burn satt inte en fot fel, i vanlig ordning, men att välja en mittback känns lite väl mycket Glenn Hysen-aktigt så det får bli Kieran Trippier.

Kommentera