Vad händer när man lämnar Newcastle

Jag har länge fascinerats av det faktum att vår älskade klubb länge setts som en ”stepping stone” klubb. Spelare köps relativt billigt förädlas på ett eller annat vis och säljs dyrare. Många gånger skriker vi fans om dyra profilstarka värvningar men de dyker sällan upp och frågan är om det verkligen är de vi vill ha? Jag har på senare år sett flertalet både misslyckas och skeppas iväg medan andra blomstrat och försvunnit till ljusare öde än vårt lag i nordöst. Jag tänkte därför kolla om gräset är grönare på andra sidan och vad som blivit av några genom åren.

 

När säsongen 2007 skulle börja så osade faktiskt förväntningar i klubben. Ny ägare och det spenderades en del av nya tränaren Sam Allardyce. Kommer själv ihåg debuten mot ett Bolton där vi vann efter mål av Obafemi Martins bla. En spelare som köptes till denna säsong var David Rozehnal som kom från PSG. Rozehnal hade kommit från en stark säsong där han blev vald som PSG bästa spelare samt spelat Tjeckiens alla 3 matcher i Världsmästerskapet under sommaren. Efter ett par svaga insatser i början av säsongen så förpassades han allt mer till bänken och efter ett sammanlagt antal av 21 framträdanden så lånades denna ut till Lazio redan i Januarifönstret. En övergång som blev permanent under sommaren 2008. I Lazio så blev karriären liknande den i Newcastle och han skeppades vidare till Hamburg med samma öde där. Efter en utlåning till Lille i franska ligan så fick han äntligen en framgång med ett cupguld 2011. Efter nästan 4 år i Frankrike med ca 15 framträdande per säsong så skrev han på för K.V Oostende där han avslutade kärriären tidigare i år. En karriär som slutade med 8 landskamper för en spelare som jag kommer ihåg som lovande när han kom till oss.

 

En annan fanfavorit som kom denna sommar var Jose Enrique som köptes för strax över 6 miljoner pund. Hans tid i Villareal lovade gott men första säsongen hade blandade resultat för spelaren som hade kallats ”kylskåpet”. Under våran säsong i Championship så inte bara följde Enrique med ner, han började bli en jätte på vänsterbacksplatsen. Han röstades fram som årets spelare under uppflyttningssäsongen och vi är många som minns hans enda mål för klubben i ett avgörande mott Nottingham som gav oss 2-0 och säkrad direktuppflyttning. Han sista säsong blev i Premier Leuge säsongen 2010-11 och efter detta gick han över till Liverpool för 7 miljoner Pund. Tiden i Liverpool började bra med mycket speltid. Dock så kom han till klubben i ett tillfälle när de inte gick så bra och allt eftersom så minskade speltiden. Efter 5 år i Liverpool med knappt 80 framträdande så lämnade Jose klubben gratis. Han återvände till Spanien och Real Zaragoza i andra divisionen men lämnade inga stora avtryck. Efter 2 säsonger så avslutade han sin karriär endast 31 år gammal efter en rad problem med skador på sina knän. Under 2018 så ändrades hans öde än mer drastiskt när han blev diagnostiserad med en hjärntumör för vilken han numera gjort en lyckad operation på. Karriären blomstrade som mest under några lysande år på St. James.

 

Säsongen 2010-11 när vi återkom till Premier Leuge så köpte vi en av de bästa mittfältarna vi haft på senare år när vi fyndade in Yohan Cabaye för ca 5 miljoner Pund. Denne kom från en kanonsäsong i Lille där de hade tagit dubbeln för första gången på över 50 år. Yohan bildade ett fruktat mittfältet med Check Tiote och med deras hjälp kämpade vi upp oss på en femteplats vilket fortfarande är en placering vi inte varit när av. Efter en bra Newcastle karriär som höll sig till säsongen 2013-14 när denne först försökte strejka sig bort till Arsenal under Augusti så lämnade han till slut i Januari 2014 för storsatsande PSG för 19 miljoner pund. Efter en lovande start så försvinner han allt mer från startuppställningen och drömflytten varade endast i en och en halv säsong. Efter debaclet i PSG så återvänder Cabaye till England och Crystal Palace rekord värvar fransmannen. Karriären i Crystal Palace får ses som lyckad där han under 3 säsonger spelade närmare 100 matcher med 9 mål som facit. En lång bit från den höjden han hade i Newcastle och den viljan att spela i toppskiktet lämnade honom med ett icke förnyat kontrakt hos Crystal Palace och inför årets säsong så skrev han på för Dubai klubben Al-Nasr vilket får ses som en nedtrappning på vad som kunde ha blivit så mycket mer.

 

En annan värvning som lovade mycket var Cabayes polare Mathieu Debuchy från Lille. Denne var på gång redan inför säsongen 2012-13 men då nekades övergången av Lille. Vid nästa övergångsfönster i Januari så kunde fransmännen dock inte stå emot och Mathieu lämnade för ca 5,5 miljoner pund. Efter bland annat ett mål mot Sunderland i ett av derbyna och en bra säsong 2013-14 så lämnade han i en affär till Arsenal som gav oss nästan 12 miljoner pund. Övergången påminde mycket om Cabayes där denne närmast protesterad bort sig. I Arsenal så gavs han nummer 2 och ansågs vara en av de sista pusselbitarna i vad som skulle ta tillbaka Arsenal mot toppen. Ganska så omgående så märktes Mathieus svagheter i speed av och när han utgick skadad under hösten och blev borta 3 månader så kom en viss Hector Bellerin till att göra högerbacksplatsen till sin. Efter utlåningar till Bordeaux i 6 månader så slutade Englands karriären 2018 med en försäljning till St Etienne där spelet verkar passa honom bättre. Under sommaren så skrev han på en förlängning på 3 år med klubben långt ifrån de toppklubbar han trånade efter några år tidigare.

 

Den sista spelaren vi tar en titt på denna gången är franske mittbacken Mapou Yanga-Mbiwa som kom under säsongen 2012-13. I Januari så slängde den gode Ashley upp 8,5 miljoner pund för den lovande fransmannen. Efter flera positiva säsonger i Montpellier så hängde han kvar hos oss i ett och ett halvt år innan han lämnade för Roma på lån för att senare lämna permanent för 5,5 miljoner pund. Efter en kort sejour hos Roma så lämnade han för forna franska storlaget Lyon för 8+2 miljoner Euro. I Lyon så har han varvat kontinuerlig speltid med tid på bänken och den forne landslagsmannen har inte setts i den blå världsmästaretröjan på över 4 år. Vid en ålder av 29 så har han fortfarande stora möjligheter att göra en bra karriär men de stora klubbarnas tid är säkerligen förbi.

 

Det fascinerande med många spelare som sökt sig vidare är att de ofta försvinner från den stora scenen relativt fort. Är det våran övertro på våran egna förträfflighet eller är det felköp redan från början som gör att de inte är några vidare bra spelare från början? Jag tycker många gånger att vissa spelare inte fått spela in sig ordentligt medans vi ibland ser oss blinda på pengen som spelarna kostar. I dagens trupp har vi en kapten som vi betalade en spottstyver för. Vi har en fyndad målvakt som för tankarna tillbaka till Shay Givens dagar. Egna produkter som är på frammarsch samt en krydda av spanska nyförvärv. Ambitionen från ägaren är pinsam men frågan är om de dyra spelarna alltid behöver vara de som är bäst för Newcastle? Hjärtat och hjärnan säger att vi vill ha in spelare med en sjyst prislapp, historiken säger annat.

 

Howay!

 

Kristopher Persson

Kommentera